Svenska kyrkans logotyp

Kyrkomötet - startsida
Skrivelser
Motioner
Betänkanden
Beslut
Frågor

Avskaffande av kyrkoordningens bestämmelser om finansieringsanalys

Inledning

Vid 2006 år kyrkomöte behandlades en motion om avskaffande av kyrkoordningens bestämmelser om finansieringsanalys för församlingar och samfälligheter. Motionen avslogs, men Kyrkomötet beslöt uppdra åt Kyrkostyrelsen att till nästa kyrkomöte återkomma med förslag till bestämmelser som överensstämmer med intentionerna i den reservation som framförts till Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande 2006:6.

Kyrkostyrelsens förslag: Kyrkoordningens nuvarande regler om finansieringsanalys avskaffas för såväl församlingar och samfälligheter som stift.

Ändrade paragrafer: 47 kap. 9 §, 49 kap. 8 §.

Promemorians förslag

Promemorians förslag sammanfaller med Kyrkostyrelsens förslag.

Remissinstanserna

Promemorian sändes ut på remiss till 54 instanser, fördelade på 16 församlingar/samfälligheter, stiftsstyrelserna i samtliga stift, Svenska kyrkans församlingsförbund samt revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Remissyttranden har inkommit från 5 församlingar, 8 stift samt från Församlingsförbundet.

Samtliga remissinstanser som svarat har, med två undantag, bejakat promemorians förslag i sin helhet. Stiftsstyrelsen i Strängnäs anser att kravet på finansieringsanalys bör behållas för stiften för att möjliggöra jämförelser. Malmö kyrkliga samfällighet föreslår att årsredovisningslagens formulering med tre storleksvillkor skrivs in i kyrkoordningen.

Bakgrund

Under 2006 års kyrkomöte framfördes i motion 2006:49 av Inger Harlevi förslag om att kyrkoordningens krav på upprättade av finansieringsanalys för församlingar och samfälligheter skall utgå. I motionen hänvisades till att årsredovisningslagen ställer sådana krav endast för företag över en viss storlek.

Motionen behandlades i Ekonomi- och egendomsutskottet, som ansåg att motionärens förenklingsambition är lovvärd, men menade

dock att den arbetsinsats som krävs för att upprätta en finansieringsanalys väl motsvaras av det informationsvärde som en korrekt hanterad finansieringsanalys kan ge. Många församlingar och samfälligheter nyttjar regelbundet finansieringsanalysen som ett viktigt styrinstrument, särskilt i tider av ekonomiska svårigheter. Utskottet delar även Centralstyrelsen uppfattning (CsSkr 1993:3) att det finns ett värde i ett enhetligt regelverk inom Svenska kyrkan.

Utskottet föreslog att motionen avslås.

Mot beslutet reserverade sig Stig Eriksson m.fl. I reservationen anfördes bl.a.:

De lagändringar av reglerna rörande redovisning som träder i kraft den 1 januari 2007 innebär förenklingar för mindre företag. Vid bifall till motionen skulle ett stort antal, uppskattningsvis cirka 790 kyrkliga enheter få del av dessa förenklingar. Således skall endast stora kyrkliga enheter behålla tvingande krav på att upprätta finansieringsanalys. Vi anser att Kyrkomötet inte i detta fall skall kräva tvingande redovisningsregler utöver vad som följer av lag. Vi yrkar bifall till motionen och ger därmed församlingar och samfälligheter förtroende att själva avgöra om årsredovisningen skall innehålla finansieringsanalys eller ej.

I Kyrkorättsutskottets yttrande över motionen anfördes att det bör övervägas om inte samma ändring bör göras i 49 kap. 8 § kyrkoordningen, som har motsvarande bestämmelser för stiften.

I diskussionen vid Kyrkomötet framförde Kerstin Larsson ett särskilt förslag att Kyrkomötet beslutar uppdra till Kyrkostyrelsen att till nästa Kyrkomöte återkomma med förslag till bestämmelser som överensstämmer med reservanternas intentioner.

Kyrkomötet beslöt avslå motionen och bifalla Kerstin Larssons särskilda förslag.

Årsredovisningslagens krav om finansieringsanalys

Från och med den 1 januari 2007 blir reglerna om löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning enklare för mindre företag. Vissa bestämmelser upphävs eller förändras och mer komplicerade bestämmelser blir endast tillämpliga på större företag.

Den gräns som sätts för när årsredovisning måste innehålla finansieringsanalys förändras till större företag, vilket definieras som företag som uppfyller mer än ett av följande villkor de två senaste räkenskapsåren:

a) Företaget skall i medeltal ha fler än 50 anställda.

b) Företaget skall ha redovisade tillgångar (balansomslutning) på mer än 25 miljoner kronor.

c) Företaget skall ha en nettoomsättning på mer än 50 miljoner kronor.

En tillämpning av de nya gränsvärdena för finansieringsanalys på Svenska kyrkans ekonomiska enheter på församlings- och samfällighetsnivå innebär att

♦ 71 enheter har fler än 50 anställda

♦ 294 enheter har tillgångar (balansomslutning) på mer än 25 miljoner kronor

♦ 38 enheter har en nettoomsättning på mer än 50 miljoner kronor.

71 enheter uppfyller minst två av villkoren och är därmed skyldiga att upprätta finansieringsanalys. Dessutom uppfyller 12 stift minst två villkor.

Överväganden och förslag

Finansieringsanalysen innebär för mindre enheter ofta ett arbetsmoment som kräver extern hjälp, vilket pekar på arbetets grad av komplexitet. Det informationsvärde som finns i finansieringsanalysen torde också vara mindre i dessa enheter, där ekonomin till följd av sin mindre storlek är mer överblickbar. Som påpekades i motionen infordras inte längre uppgifter ur finansieringsanalyserna i den ekonomiska redogörelse som årligen inrapporteras till den nationella nivån. Det gäller såväl för församlingar som för stift. En knappare ekonomi i församlingarna gör också att varje åtgärd som kan eliminera onödiga arbetsmoment är välkommen.

Årsredovisningslagens storleksgräns innebär att när församlingar läggs samman till större enheter och därmed får en mer komplex och mindre överblickbar ekonomi kommer de att omfattas av dennas krav på finansieringsanalys. Det finns heller inget som hindrar att mindre enheter som ser sig ha god nytta av analysen frivilligt upprättar en sådan.

Kyrkostyrelsen stödjer reservanternas uppfattning att kyrkoordningens krav på finansieringsanalys kan avskaffas. Kyrkostyrelsen ser heller inga vägande skäl till att ha olika regler för stift och för församlingar och samfälligheter. Som tidigare nämnts används uppgifterna inte längre i den gemensamma statistikinsamlingen, varken för stift eller för församlingar.

Svenska kyrkans enheter omfattas av årsredovisningslagen och det är därför inte nödvändigt att skriva in dess bestämmelser i kyrkoordningen.

Previous PageInnehållsförteckningNext Page